Inleder som vanligt med att gnälla pÃ¥ min egna uppdateringsfrekvens. Det blir extremt lite, men det finns ju sÃ¥ mycket annat som tar tid…

En vår, en sommar och en höst har passerat sedan den förra uppdateringen. Mycket händer i livet, det ska byggas altaner, gräset ska klippas, ungarna ska roas. I juni hann vi smita iväg och gifta oss, husvagnen blev flitigt använd under sommaren, djurparker ska besökas. Däremellan kommer vardagen med arbete och alltför snabba kvällar. Sena sommarkvällar innebär härliga cykelturer med jycken.

Ähh, nu hoppar vi till hösten. Släppen innan jakt var ingen större hit, 1,5 timmes stånd innan han oförklarligt släppte var det bästa han presterade innan september. Nåt 1 timmes jobb också, men ingen geist.

Septemberjakten inleddes med tvÃ¥ gästdagar i norra delen av länet. Varmt för bÃ¥de hundar och förare. Inget upptag mÃ¥ndag. PÃ¥ tisdagen gick jag tvÃ¥ svängar med Brolle, halvvägs in i den första sÃ¥ drar hunden iväg 500 meter i bra fart, det vänder och kommer rakt emot mig. Det knakar och brakar i skogen, jag ser en lämplig lucka i tätningen, osäkrar och utskenande kommer en stor… REN!!! Renjävel!

Det var den sÃ¥ten och bra förföljande hade hunden till pÃ¥ köpet… Men han visade ju i alla fall jaktlust och jag fick mig en naturupplevelse! smiley
Bra genomkörare blev dessa två dagar i alla fall inför vår egen premiär på söndagen.

Sön-MÃ¥n fanns väl egentligen inget att rapportera, bättre fart och sök pÃ¥ Brolle än vad det varit förut dock. PÃ¥ tisdagen blev det upptag och sken pÃ¥ ko+kalv, kalven gick omkull hos en passare, där även kon blev pÃ¥skjuten. Hunden fortsatte med kon och den “skällde han ihjäl” pÃ¥ stÃ¥nd nÃ¥gra hundra meter bort. Mycket bra av och för jycken.

Efter hundvila+styckning blev nästa jaktdag fredag den 13:e. Upptag på 900m, stånd i kanske en kvart, förmodligen på två älgar som delade på sig. Sen gångstånd och förmodligen sken på den ena, vilken han släppte efter en ganska kort bit. Åter till upptagsplats och i spåret efter den andra som sköts av en passare. Men den hade redan hunnit en bra bit och var nog död ett tag innan hunden var framme.

Nästa jaktdag att rapportera om så var vi två tappra jägare ute, båda hundförare. Brolle tog upp älg 400m ifrån mig, efter en halvtimme var jag inne på bra avstånd, hunden jobbade på fint med ko+kalv. Jag fick aldrig något riktigt läge då jag hade hunden farligt till. Efter en mindre sidledsförflyttning fick kon syn på mig och det blev gångstånd. Nytt stånd 800m bort som till slut hamnade nere i en mindre sjö.

Älgarna stod kanske 50m ifrÃ¥n land och hunden sprang frÃ¥n sida till sida och skällde. När jag efter kanske en halvtimme var inne pÃ¥ skotthÃ¥ll sÃ¥g jag i vattnet inte vem som var ko och vem som var kalv. Efter en stund blev jycken “orolig” och började bli “jojoaktig” i sitt “stÃ¥nd” och skulle nog hitta Ã¥t mig. Kon sÃ¥g sin chans att dra och jag fick in en smäll pÃ¥ kalven i vattnet. Hunden kom Ã¥ter och var med när jag avslutade. Synd att han inte kunde vara mera trygg pÃ¥ stÃ¥ndet och fortsätta köra pÃ¥ som han gjort tidigare.


Sedan blev det oktober och mera jakt. Gick min favoritsÃ¥t uppe pÃ¥ “Kullen”. Upptag drygt 500m frÃ¥n mig. Efter förra jojoarbetet ville jag komma Ã¥t och belöna sÃ¥ fort som bara möjligt när han nu Ã¥ter skällde exemplariskt. Efter drygt 20 minuter var jag inne pÃ¥ stÃ¥ndet, väl där gick allt som pÃ¥ räls, jag sÃ¥g hunden, hunden gjorde en förflyttning till vänster, jag sÃ¥g kalven som flyttade mot höger och pang. Snabbt avslutat och belönat. Jag hoppas han blir mera trygg pÃ¥ stÃ¥nden och inte släpper sÃ¥ jävla fort. Han behöver nog sitt förarstöd i skogen…

Sedan det kom lite snö i skogen har det inte blivit några större arbeten. Nåt gångstånd som dragit över vatten där jycken lämnat har det blivit. I tisdags var jag ut en sväng också, då blev det upptag på 700m och stånd i kanske 2min innan det tokskenade all världens väg. Kanske 1 km förföljande och sedan återgång.

Visst att skenälgar kanske är lika bra att släppa snabbt, men lite mera lust och vilja vore önskvärt. Jag upplever det som att han blir så brutalt i frånsprungen av älgarna i skogen, trots att jag tycker han är bra tränad. Nånting är inte 100 där.

För att summera jakthösten sÃ¥ är det hans absolut bästa höst hittills. Utan tvekan. Bättre fart, bättre sök, fler stÃ¥ndskall och betydligt fler upptag, men den riktiga jakten finns tyvärr inte där. Jag hoppas pÃ¥ nÃ¥gra fler jaktdagar innan snön och renarna sätter stopp…